clemme

Nämen välkommen tillbaks.
Redan första inlägget kommer efter lite uppehåll, men ni vet vad man bruka säga den som väntar på något gott väntar aldrig för länge.

Jamen då var de väl bara att fortsätta där jag slutade senast.
Igår hade jag en liten trevlig tillställning hemma hos mig som man bruka vackert referera till, vi var väl bara kanske 20 personer. Ja nu tänker ni de var inte så lite heller, men ni får ju tänka på att jag och min kombo bor i en lya på cirka 90 kvm. Iaf så vet ni hur de bruka gå till, efter en annan drink osv slutade med att man hamnade krogen och på något jäkla vänster missat att ta med sig pengar,leg samt lämnat sin hjärna hemma och trots de hade en grym kväll. Men har man hjärta och kompisar så lyckas man med allt.

Kvällen hade stora inslag indelningar mellan grupper, politiksnack även med hajpande jonna som inte vill prata de, sen otroligt mkt snack om resor. Tror att de har blir viktigare och viktigare att prata ut med sina kompisar om resor, vidga sina vyer. Jag undrar om de kommer med åldern man inser vad man vill göra med sitt liv och sina resor, förut när man var runt 18-19 handlade de om att åka till ett annat och göra precis de man gör hemma dvs supa och jobba på solbrännan. Nu har i alla fall jag fått nog av sånt, utan vill uppleva grejer ta med erfarenheter, kunna säga till sina framtida barn vart man har varit vad man upplevt.
De här kan låta trångsynt men jag tror också att de är lätt man blir en bättre människa om man har rest en del och då syftar jag inte att de är coolt och man ser ner på folk som inte reser.
Jag menar att man får en annan perspektiv på livet, man ser vad man har hemma och vad man inte har.  Man får lättare att värdera viktiga ödespunkter i sitt liv, då man vet vad som kan hända man får större värdering för viktiga grejer bland annat. De är lättare att uppskatta de man har hemma, när man sett hur illa de kan ha varit när man har varit sett andra människors livssituation. Sen får folk också en större kärlek till svensk kultur, midsommar och sånt man tar för givet. Vet inte om jag svamlar här, men jag hoppas min poäng lyser igenom.

Jag är känd för att kunna ha långa blogginlägg och folk orkar inte läsa allt.
Här är min fråga då. Är de jag som är dålig på att skriva att folk inte orkar läsa igenom eller ska man hålla blogginlägg korta?
För om de är intressant borde inte folk vilja läsa klart även om de är långt?
En sak till innan jag slutar. När jag skrev att jag inte bry mig om kritik så stämmer de alldeles utmärkt men jag är mkt god för att ta emot beröm. Eller har ni någon synpunkt så är de bara att skriva i kommentar funktion, för jag kommer läsa den och försöka besvara de på bästa möjliga sätt.