Norgeförbröding eller jakten på pengar?

Bristen på att nya händelser gör att blogginläggen dröjer.
Har precis insett att de är lite mer än 1 och halv månad kvar till jag åker till USA.

Ska bli jävligt skönt att åka iväg och se lite annat och jobba på brännan.
Har inte hänt så mkt har jobbat lite sporadiskt försöker få ihop lagom med tider så jag har någonting att leva på här borta i Fantastiska grannland.
De är mycket man ska få ihop och göra ordning bilar och flygresor och respengar. sen ska man hinna med två tripp till åRe för att röra brädan och sen ska man hinna med högskoleprovet.

Ska bli mer aktiv när de börjar närma sig resan. Har fullt ut med att fokusera på pengar och handbållen som förövrigt går helt okej just nu. Verkar som damerna i laget har accepterat oss och gillar att jävlas med de svenska gutter.
Har noterat att norrmän som idrottar är fan stora som hus, och de finns inte en enda norsk kille som har en mörk röst. Whats is up with that egentligen?

Vänta nu är de ett nytt år?

Tjoho.

Då kom tonårsfjortisen fram inom mig och gjorde sig redo för att blogga.
Vad har hänt? Nu tänker ni vafan ska han redogöra i detalj vad han har gjort dem senaste 3-4 månaderna.
Svar nej jag nöjer mig ett par meningar. Den nya jag.
Jag tog körkortet och tog över morsans bil, träffade en tjej sluta träffa en tjej
flyttade till Norge åkte till London med familjen och är fortfarande kvar i Norge.

Hmm de där gick fort, jag slapp använda kommatecken också för att komma
till saken.
Så vad är skillnaden mellan Norge och Sverige?
Skillnaden är faktiskt större än jag trodde.
Jobben är oerhört mycket lättare att finna, pengarna är större och på de stora hela så är jenterna snyggare och trevligare här borta.

Sen är jag som jag är, jag behöver nya miljöer nya utmaningar rätt ofta, de är egentligen förunderligt att jag faktiskt stannat kvar så länge i Östersund som jag har nu gjort.
Jag tackade nej till Åre och beslutade att flytta till Trondheim med tre vänner och
facit i hand så gjorde jag helt rätt beslut.

Nu ska jag börja blogga oftare och för att ge er en hint om vad som komma skall, så är de idag 67 dagar kvar tills jag och tre vänner drar över atlanten till de stora landet ni ser ofta på tv, även kallad USA.

Roadtrip motherfucker den första längre resan jag har gjort i hela mitt liv.
Oj nu kom skriv lusten tillbaks, de finns så oerhört mycket jag vill skriva ner, men jag gör så här jag låter de här gro en stund och återkommer med ett nytt inlägg om vad som har förändrats hos mig och varför jag kan anses som halvotrevlig nu för tiden.

Mvh Clemme

Om inlägget som beskrev de jag kände under hela året.

De här är inlägget som satte varenda rätt ord på vad jag har egentligen har känt under 2011.
Jag skulle inte påstå att de här året har varit hemskt jag har ju äntligen tagit körkort skaffat en bil och mognat på riktigt men ändå så har jag inte haft någon sån där riktigt glädje.
Förutom min första flygtur som civilpilot givetvis men de glädjen varade bara i 20-25 minuter.
Tog de här inlägget direkt Från Gråtrunkas blogg kopierat rakt av för de beskriver fanimej hela mig just nu.

Om att vakna upp

"Jag vaknade upp och kände att jag var tvungen att ta tag i mitt liv. Och gjorde det."

- Valfri ren narkoman, hederlig brottsling eller kvinnokämpe.

 

Det har jag också gjort, flera gånger. Om man bortser från den sista meningen. Jag har ”vaknat upp” så många gånger att tanken börjat kännas som en del av min identitet.När jag vaknar bakfull på en vardag. När jag inser att jag skäms för något utan att veta varför. När jag vrider och slänger mig i sängen, svettas och är oförmögen att sova ända tills det att väckarklockan ringer, då, då kommer den.

 

"Jag borde..."

 

Jo tack, jag vet mycket väl vad jag borde göra. Tyvärr vet jag även hur det kommer att bli. Jag tror inte på äkta förändring, eftersom folk i grunden är vad de är. Det handlar inte om rädslan av att misslyckas eftersom även det eventuella utfallet är en del av min identitet. Man kan vara ensam även i ett förhållande. Jämför det med det faktum att det idag finns människor som av hela sitt hjärta längtar tillbaka till Sovjetunionen, Östtyskland och Nazityskland.

 

Man vet vad man har, men framför allt vad man hade.


Besegra demonerna.

Ber så hemskt mkt om ursäkt att jag inte har uppdaterat på sistone.

De har hänt väldigt mkt senaste tiden.

Sommaren har passerat och jag har klarat av att jobba hela sommaren på natten inom vård utan att bli galen.
Hurra för mig.
Berättade jag att när jag fick semesterlönen betalade direkt av två resor vilket gör att jag är rätt så pank fast jag har jobbat som en galning? Vad ska man säga man lever som man lär ut. Dvs helt jäkla galet.

Förklaringen är att när mamma och mina systrar fyllde år i våras så bjöd jag dem på en resa i höst och om en månad så är de dags.
Jag bjöd hela min familj till en resa till London i cirka 5 dagar.
Sen har jag betalat in vår resa med polarna till usa nästa år som är på cirka 3 veckor. En roadtrip så att säga.
Vem ska köra tänker ni? Här är min andra nyhet. Jag har äntligen 25 år gammal lyckats med att ta körkort. Hurra för mig nu kan även jag befinna mig ute på vägarna på egen hand.

Tänker skriva lite mer senare om detaljerat om mina planer nu ska jag bara njuta lite av de här och hämta min skönhetsbil som är en gammal volvo 360.

Må gott och tänk finns bara vilja så kommer kunnandet av sig själv.

MVh Clemme

Muslimer

Tja.

Kort blogg inlägg idag.

Har egentligen bara en fråga. De är till alla muslimer där ute.
Jag tänkte på de när man känner en till muslimer sett en hel del muslimer röka.
Är de verkligen förbjudet enligt koranen att röka? Jag vet att dricka alkohol är de, men att just röka undrar jag om de är förbjudet.
För när jag tänker kan jag inte tänka mig att de står de ordagrant de är väl om man tolkar att man inte ska göra något som skadar ens kropp vilket rökning gör bevisligen, men jag är nyfiken är de verkligen ordagrant förbjudet att röka som muslim?

För Koranen är ju skriven en tid före de var ens aktuell att börja röka så hur skulle de vara möjligt att de står med?
Jag vet att de inte står med i bibeln, så de är inte för håna eller så utan ren nyfikenhet.

Svara gärna om ni har ett gedigert svar till hands.

Ciao Clemme

Kvinnor är inte smartare än Män.

Genus.

Den eviga diskussionen mellan könen om vem som är smartast eller inte.
Personligen börjar jag tröttna på den, för tjejer säger alltid att de är dem och killarna hävdar att de är ju givetvis dem.

Många feminister gillar att hävda att världen skulle vara annorlunda och bättre om de var kvinnor som styrde. Fråga när om de är verkligen sant?? Jag tvivlar faktiskt. Som de är nu så är de mer så att männen som får jobben är antingen kvalificerade eller får de genom svågerpolitik samt historiken talar för att de är män som ska styra.
Men så finns de andra sidan som kvinnorna mer än gärna glömmer bort, att kvinnor får höga positioner genom kvotering och inte genom lämplighet för den uppgiften. Därmed inte sagt att dem kvinnorna är osmarta, men mer så att jag tycker att de visar hur dum hela diskussionen egentligen är.

När jag var yngre så fick man alltid höra att tjejer var mkt mognare och smartare, och att man räknade mer så dem är 3 år äldre än oss mognadsmässigt sätt. Genom åren har jag verkligen upptäckt att de inte stämmer. De finns dem som är smartare, men de finns lika många tjejer som om man får vara fräck säga hjulet rullar men hamstern är död.
Givetvis finns de killar som samma regler för.
Man brukar säga tjejer är bättre teoretiskt och killar bättre praktiskt. Må vara sant, men jag anser att den som tillämpar båda delarna bäst och snabbast är nog den som är smartast.

Summan av de här är följande.
Att avgöra hur smart man är skulle jag säga är en kombination av snabbtänkt, kunna tänka strategiskt (logiskt) men även kunna tillämpa teori i praktik på ett lämplig sätt. De kan inte avgöras via kön utan de är bara enbart hur mkt man hushåller där uppe i hjärnan plus hur man tar in ny information.
Att påstå tjejer är smartare än killar, är som att påstå att man är bättre än någon annan på någonting utan att ha något konkret att peka på. En kommentar utan substans helt enkelt.

Facebook

Hajhaj.

Idag tänkte jag skriva lite om Facebook.
Idag är facebook lika populärt som att bära en mobil. De är liksom en grej att ha Facebook, annars är man inte inne. På sätt och vis är de fruktansvärt tragiskt och dem som står emot förstår man inte varför dem gör de för.
De är lite som en drog,eftersom för dem flesta som har Facebook kollar ju de varje dag.

Jag har en kompis som vägrade vara med i Facebook tills för 6 månader sen. Nu är han ännu mer fast än vad jag själv är. Jag ser de inte som att jag knäckte honom utan mer att tiden hann ifatt han. Nu finns de väl inte en enda person som inte bär en mobil?
Så kommer de nog bli med Facebook. Så varför har man Facebook då?
För mig var de egentligen mest för att kunna hålla kontakten med mina kompisar eller gamla klasskamrater och folk man har betytt något för förut.

Jag skulle nog säga Facebook är ytlighetens nya nivå. De är yttligare en dimension på ytlighet. Förstår ni hur jag tänker då? Inte? Då ska jag förklara hur jag menar.
Tänk dig du är på en fest och de är alltid någon som sitter berättar om vad dem har gjort sistone,eller någon som sitter och skryter kanske inte om hur många bilar dem har eller så utan någonting annat.
Många lyssnar intresserat men så fort den personen har försvunnit så skvallrar dem på den person som satt och skröt. Men sanningen är nuförtiden Facebook blir de nya forumet där man kan skryta mer om vad man gör till fler personer samtidigt. Man lägger upp bilder på sig själv, och så får folk tycka till om bilderna eller lägger upp en status som talar om vad man gör. Många statusar är ju sjukt onödiga som till exempel "nu lagar jag läggar ägg och bacon med stuvade makaroner". Många lägger bilder på sin middag och jag (personligen) tänker vem fan bry sig om vad du lagar för mat, om jag vill veta hur god mat kan vara kollar jag på en matprogram såsom Per Moberg eller Gordon Ramsey.
Men de är väl på något sätt en enkel bekräftelse behov för dem ensamma antar jag.

Nu vill jag verkligen påpeka att jag inte ser ner på folk, utan konstaterar att de fungerar så nuförtiden. Jag själv lägger upp bilder och blir glad över kommentarerna och skriver statusar om saker och ting. Jag tror inte Mark Zuckerberg förstår vilken påverkan hans grej har på världen.
Men jag har börjat skämmas lite grann när jag inser hur mkt tid jag har lagt ner på facebook, som kunde lagts på någonting annat. 
Vissa förstår jag mig inte på visst att man kollar de via datorn och så men att sitta på facebook under en fest är inte okej tycker jag. Eller på krogen de känns oerhört löjligt om man bjuder över folk till en fest och sitter man själv och kollar facebook. Någon måtta får de vara på folket.

De var några veckor sen jag pratade med någon på en fest och jag sa att facebook loggen är den nya sms.et fast den är ju mer öppen så fler kan läsa. Och sen sa killen att han inte hade facebook och vi började diskutera varför man har facebook och varför man inte ska ha de.
Jag blev nästan riktigt sur på mig själv för i allt han sa de var mest ifrågasättande av de jag sa såsom var plus med att ha facebook. Men jag blev sur på mig för jag kunde verkligen inte komma på någon riktig anledning till varför man ska ha facebook, förrän nu i efterhand några veckor senare.

Och för min del är de som jag sa tidigare mest för att ha lite koll på gamla klasskamrater och folk man träffat genom åren och som kan betytt något för en. Han sa varför har du inte deras telefonnummer?
Och de var just de jag funderade på som jag inte kunde svara just då, men jag tror de är så för mig och många fler att man vill ha koll så att man kan kontakta dem när man vill, men man vill inte göra de via sms eller ringa.
För mig är de mer så sms är fortfarande något personligt något som bara jag kan läsa.
Du skickar sms till mitt nummer som du vid något tillfälle tagit dig tid att ta reda på. Och de är så för min del, de är väl just de man inte vill ha med massa folk som man har känt för 10 år sen, de där personliga att finnas med på telefonlistan utan på någon sida där jag väljer att gå när jag känner för de och skriva.

Och därför har jag Facebook. Varför har du läsare Facebook?


Maj sammanfattning av en månad som inte hände något eller ????

Oj blogginlägg de var ju ett tag sen.

Tänkte bara lite snabbt uppdatera er på vad jag gör nuförtiden.

Jo de började i april att min avslutningsperiod på Skistar gick till sitt slut och de var en underbar avslutning med vänner och flera där man fick en fin lite round up.
Sedan i Maj så flyttade jag tillbaks till Östersund där jag var hemma i 4 timmar innan jag flög upp till umeå för att fortsätta med Buss hela vägen upp till lycksele. Lätt den dyraste någonsin bara för att jag var tvungen att barnvakt åt mina små systrar. Men så kan de vara ibland.
Iaf så hade jag fina dagar hemma i lycksele och de är på något sätt otroligt svårt att förstå att mina små systrar har vuxit upp. De är inte upp till min midja längre utan dem når nästan mina axlar nu. Kan tala för sig och man har väl börjat anpassa språket också efter deras ålder. Åren går fort må man säga.

Har upptäckt att man själv om två månader fyller 25 år och de är lite konstigt för när folk undrar hur gammal man är så börjar man undvika de lite grann. Säger att man är över 20 men inte så mkt mer än så. Nu är inte 24 så gammalt egentligen men jag antar åldersnojan börjar redan i den åldern.

Sen kom jag tillbaks till Östersund och de lugna semesterlivet började där jag började ta de lugnt tills på fredagen då jag och Mister Söderberg flög ner till Malmö för att ta de lugnt och njuta av Skåne livet. De var en skön och härlig helg där vi träffade lite olika folk, men förvånansvärt lite skånsk folk eller så var deras dialekt ganska förståeligt bara. Vi passade på att ta tåget över bron för att se de danska huvudstaden Köpenhamn och ja må säga de var en häftig stad. Mycket bra affärer och skön atmosfär så tyckte jag de verkar vara skön stad att hänga i när man har tid över. Vi hade lite tur denna dag då vi gick in i affär där jag tvingande Fredrik att köpa en t-shirt och precis när han skulle betala så övertalade kassörskan oss att spela en match i bordsfotboll.
Ni vet en sådan fotboll som man hade i vänner som Joey och Chandler spelade mot varandra.

Iaf i potten låg en gratis t-shirt och oturligtvis så förlorade jag kampen mot Fredrik och han van en extra t-shirt utöver den han nu köpte. Sen när han betalade så hade kassörskan ännu en överraskning åt oss. Bakom oss låg de en balja med bärs som vi fick ta av när vi lämnade affären. Otroligt sånt skulle aldrig hända oss i Sverige i och med vi har monopol men på de stora hela var de en kul. Fotnot bärsen var på 4,9 % så de var inte folköl dem bjöd på.
En annan sak var tjejerna flörtade lite ogenerat på stan lite kul grej för lite blyga norrlänningar att uppleva på stan.

Kom tillbaks från Malmö helgen och var beredd på en veckas semester. Men så blev jag inkallad på båda mina jobb och en vecka i semester slutade med arbete i 54 timmar istället på 5 dagar. En fulltids arbetsvecka är 40 timmar så ni förstår att jag jobbade mkt då.

Ja nu tänker jag inte skriva så mycket mer eftersom ni bör vara trötta här nere men kom ihåg en sak om ni är deppiga.
Kolla i spegeln och inse denna grej. Hur deprimerande ni än är , så finns de alltid någon annan som har de värre och bor ni i Norrland så ska ni vara djupt överlyckliga för ni har något som inte dem andra har.
Gott tålamod och Snö.

Ha de


Tack för mig Åre, Bästa vintrarna hittills i livet.

Nu är de snart slut.

Jepp jag syftar givetvis på Åre tiden. I tre säsonger har jag spenderat min vinter uppe i Åres härliga vinterbackar och mystiska säsongslevandet. De har funnits bra och även dåliga perioder, men jag kommer aldrig glömma mitt första intryck av Åre och dem jag skulle bo och jobba med.

Speciellt dem första fördumsfulla bilder man hade av dem flesta, jo de sant man har alltid en förutfattad mening om alla människor man träffar, men i Åre så stämde inte bilden riktigt. De är dem där vanliga grejer som sätts ur spel och ännu roligare händelser sker.
Som första utflykten med grabbarna började med att vi åkte till en garnaffär för att köpa mer garn för att sticka mössor. Första skidturen där då man började med att åka uppe i gästrappet för att ta sig via rödkullen ner till fjällbyn, skistarshop för första officiella träffen med dem höga cheferna och andra medarbetare på Åre området.

Ja de finns mycket minnen man bär med sig, många tabbar i alla fall vad jag gjort på fyllan har man också med sig, men man får inte glömma den har speciella känslan av alla som jobbar här uppe inte är normala, utan vi är helt enkelt underbara människor som äntligen hittade ett ställe som man kände sig hemma vid och de fanns likasinnande folk här.

Kommer inte glömma blicken från 7 arga tjejer på morgonkvisten som när jag lyckades bränna ägg i kastrullen på natten då jag somnade eller första gången jag skulle åka skidor nerför gästrappet då jag var som bambi på hal is och de krävdes en otrolig tålamod av Wammen för att jag skulle kunna hasa ner för Gästrappet.
Och att 2 timmar senare tog Clara sig dit att lära mig åka skidor någorlunda så jag inte skadade folk på vägen ner.
Sen har man nyårsfesterna på Blåkulla otroligt minnesvärda speciellt med pulka nerför trappen inomhus som är traditioner som inte får brytas.

Känns som jag håller på svamla på här och hur mycket som helst, men jag tänker runda upp de här till tre enkla meningar.

Tack för alla som jag har träffat genom dessa tre säsonger här uppe , för alla minnen som ni har gett och även huvudvärk och se nu till att ni har de bra i framtiden om vi nu inte skulle ses framöver.
Hoppas jag har påverkat er på ett positiv sätt såsom ni har påverkat mig och ta med er ni är fan en av dem 130 personer som blev anställda på skistar av dem 5000 som sökte ifrån början. De är inte många som slår.

Tack för mig och ha en fortsatt trevlig liv nu.

Mvh Clemme (äggmarodören)

Jobb och privatliv i total mörker.

Mysigt.

Jag de är precis vad jag skulle kunna beskriva de jag har haft den senaste veckorna.
Jobb och mer jobb här uppe i Åre där de vart sol ena stunden för att sedan regnat.
Men inget kan stoppa oss liftvärdar att hela tiden visa glädje inför gästerna. De är trots allt snart slut på en lång lång säsong men kyla som man inte trodde fanns kvar och glädje i sammanträffar med andra liftvärdar som man inte ser någon annanstans. Jag skulle säga sammanhållningen i Åre Björnen möter man inte ofta ute på arbetsplats.

Efter tre säsonger uppe i Åre och andra diverse arbetsplatser både i Östersund och Norge vet jag exakt vad jag talar om när jag säger vi som jobbar i Åre är ett speciellt släkte. Ingen av oss är speciellt normala och de är just de som gör de här underbart att jobba här uppe. Om du tar var och en person för sig och flyttar till en annan arbetsplats så tror jag dem skulle verkligen utmärka sig som underhållande rolig och duktig. Om du sen sätter ihop de till en 18 manna gäng så förstår du kanske hur allting skulle kunna fucka ur sig, men på något sätt håller vi ihop de.
Vi har visserligen en grym chef som håller koll på oss ( den bästa chefen jag haft någonsin) men vi är väldigt ansvarstagna allihoppa.

Nog om jobb. Denna vecka har börjat oerhört bra jag har varit jävligt effektiv spenderat en timme på att söka jobb, just nu medans jag är i Östersund eftersom jag är ledig i 4 dagar i sträck. Vilket gör att jag kan leva enligt mitt nya motto som är "Den lätta vägen är den rätta vägen".Folk säger att jag är lat, men jag anser mig smart som oftast väljer den lätta vägen och väldigt sälllan blir missnöjd. Varför göra de svårt för sig när de enkla kan göra en väldigt nöjd.

De fungerar även på privatlivet också den här mottot.
Jag har blivit gammal nog att jag är trött på alla lekar att försöka spela svårflirtad och sen bli missnöjd över den andra inte anstränger sig tillräckligt.
Nu kör jag ärligt är härligt metoden. Jag säger exakt vad jag tycker och tänker åh folk får stå ut med de.

Vad tycker ni som läser? Gör jag rätt som kör ärligt är härligt metoden? Eller föredrar ni spela svårflirtad och leka en massa lekar för att komma fram till att ni faktiskt kanske gillar varandra?

Skriv en kommentar och säg vad ni tycker. Eller helt enkelt skriv till mig.

Barnen och min käft.

Spänningen stiger.

Efter halvlunkat igenom hela februari halva mars börja de äntligen klarna borta i horisonten.
Nu har jag i alla fall börjat sondera terrängen lite grann och kommit fram till att jag behöver göra något drastiskt till höst.

Men mer om de senare.
Idag har jag vart hos tandläkarn en unik upplevelse som alla människor bör uppleva. Jag var väl rättare sagt varit hos tandhygienisten och efter vart där i en halvtimme kändes de som jag blivit misshandlad i munnen. De var en stor orättvisa som utskåpades mellan tand 1-25. Vet inte exakt hur många tänder man har i munnen, men jag låtsas de var mellan 1-25.

På något sätt kom jag tillbaks till Östersund för att känna att jag lever, inte bara har en drömvärld där borta i Åre. Dem senaste dagarna har flutit på bra, jobbat åkt lite efter jobbet fjantat omkring sig såsom vi liftvärdar är riktigt bra på att göra. Underskatta inte barnasinnet de är nog de vi använder mest där uppe i Åre.
Träffar på barn varje dag som är antingen jätteglada eller oerhört griniga. Dem har typ bara en on och off knapp.
De bästa med vårt jobb är att träffa barn som har en hög sockernivå. Då är både föräldrarna lugna och barnen pigga.

De är nu den glassiga delen börjar. Folk som kommenterar du har de rätt bra osv. Jag ska inte ljuga de är jävligt nice, men gudar ska veta att ni frågade inte oss om de var glassigt i december januari när de var cirka -20 -25 grader ute. Då var de hårt och svårt må jag säga. Men efter 3 månader slit i jobbig kyla och dålig snö så har lyckan äntligen vänt åt vårat håll. Nu ska vi njuta av dessa 4-5 veckor kvar och se till att de är blir den bästa våren någonsin i Åre.
Och efter de blir de en efterlängtat flytt iaf för mig tillbaks till Östersund för lite fotboll och skön sommar.

Mvh Clemme

So do you lyrics. Bara för att jag känner för de

And if you want me to be real deep, I'll hook you up with some poetry
The mountains are white and the ocean is blue
They both look pretty good baby girl but then so do you
(I said, they both look pretty good baby girl but then so do you)

Even though I know we can't be our sun on set
You're simply the best thing I never had
Oh, baby girl won't you spread your thighs for me
I go by the name of Jerry Hoff and I wanna be your friend not your enemy

Ibland kastar sig vindarna om varandra

Vinden har vänt.

Vad ska man säga? I fredags kändes allting tungt och jag berättade en hemlis om mig själv. Att jag är troende och jag är en deal med gud om ett bra resultat innebär också ett dåligt resultat ske mig.
Efter fredagen hemska ödè har de nu gått två dagar och vinden har som sagt vänt.
Datorn är lagad och mobilen kan till och med lagas. De har visat sig att de kan vara så enkelt att jag behöver bara byta batteri helt enkelt. Intressant eller hur ?
De viktiga i de hela var att jag har hela tiden utan jag har tänkt på de sparat alla nummer på telefonen inte sim kortet vilket har ställt till de för mig själv.
Dessutom fick jag häromdagen ett jobb erbjudande inför sommarn och imorrn ska jag på intervju för extra jobb här i Åre precis de jag har letat efter ett tag.

Om allt går som de skall så kanske allting löser sig för mig=)
De här visar att så länge man har sin tro så kan de lösa sig till slut även om de känns tungt ibland. Fan nu blev jag lite väl religös i blogginlägget. Jag ska vara mer intressant nästa inlogg jag lovar kände bara för att skriva av mig lite grann att de går uppåt för mig nu.

Nu ska jag göra Stina samt Peppe sällskap i sista kvällskidåkningen och njuta av att ha backen nästan för sig själv.

Tänker på dig och du vet vem du är.
Ha de Clemme


En olycka kommmer sällan ensam.

Rubriken säger en olycka kommer sällan ensam.
Jag skulle kunna skriva under de där direkt. Jag har genom mitt vuxna liv eller när sen jag blev 20 år alltid reflekterat mitt liv på ett underligt sätt. Jag har 4 år senare eller tror iaf att mitt liv består av värden som jag och gud delar med varandra. Händer de något bra med mig en dag så måste de ske något dåligt senare på kvällen. De har stämt rätt bra på mitt liv för jag straffas alltid när jag har fått bra i mitt liv så på ett sätt känns de som de är bara att acceptera för jag kan inte ändra på mitt liv.

Nu är de så att andra inte håller med mig. Till exempel på jobbet rättare sagt mitt extra jobb så var jag snäll mot min arbetskamrat när vi jobbade ihop och när jag retades lite grann efter varit snäll så försökte hon förklara att värden inte fungerar riktigt så. Jag lät diskussion dö där eftersom jag förstod att de hade blivit en lång dag om jag gjort en av mina vanliga grejer att diskutera tills jag vinner. 

Men tillbaks till rubriken jag är riktigt nyfiken på vad gud har förberett för bra för mig nu, eftersom min dator gick sönder tidigare i veckan och ikväll så skulle ja ladda min batteri och de visade sig att den inte ville leva längre.
frågan är då om alla mina elektroniska grejer går sönder hur ska folket nå kungen?
Här kommer svaret. ni kan antingen skicka rökmoln såsom på indianernas tid eller så får ni faktiskt ta och hälsa på mig.

Ledsen för blogginlägget men jag är lite av heligt förbannad just nu för att allting ska gå sönder hela tiden. Tur att de finns en person där ute, som håller mig på bra humör varje gång vi pratar.

Ha tålamod så hörs vi mycket snart gott folk.
Och bättre blogginlägg kommer att komma.


Vafan är jag redan gråhårig?

Fredagkväll och jag sitter åh bloggar.

Är de jag som börjar bli gammal eller ska jag skämmas?
I vilket fall som helst så trivs jag faktiskt med de för tillfället att ta de lugnt på helgerna. Man är ju faktiskt aldrig ledig på helgerna ändå i Åre så de spelar inte så stor roll.

Dem sista 2 veckorna har känts väldigt konstigt. Nu är de kanske lite underligt att jag skriver sånt här på bloggen, men jag har svårt att tro de är någon som följer bloggen just nu, när jag inte marknadsför den längre.
Har på något sätt känt mig nere ungefär som när man sett fram emot något en längre stund kanske ett par månader och sen när de är gjort man så går man på ett par moln i cirkus 2-3 veckor och då har luften gått ur en.
Vet inte om ni fick ihop de där, men jag kan inte beskriva de bättre än så att de är så de känns för mig just nu.
Jag såg fram emot Åre väldigt väldigt länge har varit här förut, är här just nu men de känns inte blase men någonting är inte helt rätt.
Jobbet går på automatik men inte samma glöd som tidigare säsonger, livet utanför funkar rätt bra men ändå inte samma, kanske är de så att jag tittar bara lite långt fram med mina planer se fram emot att plugga till hösten byta stad och få ihop pengar så jag överlever.
Är inte de här lite väl vuxet? är de så att jag har svårt att njuta av nuet, pågrund av att jag oroar mig lite för framtiden? Grattis Clemme må jag säga de tog 24 och halvt år men nu jäklar har du vuxit upp, mognad lite grann.

Vad tycker folket om de? Är de positivt att han har vuxit upp eller önskar ni att han gick tillbaks till den han var förut?

Nästa inlogg kommer handla om varför jag har valt de yrket, jag ska studera och hur de gick till. Sen kommer jag skriva lite om vad jag har för förväntningar på framtiden och så vidare.

Tills dess lev väl och ursäkta för de här inlägget om ni blev missnöjda.

Clemme